Normala pumpar är konstruerade för att uppfylla ett antal specifikationer. Men inom temperaturreglering utsätts pumpar ofta för förhållanden som överskrider dessa specifikationer, till exempel extrema temperaturer och vätskor med hög viskositet.

I det här avsnittet ska vi titta närmare på vad man ska tänka på när man väljer pumpar för applikationer inom temperaturreglering genom att fokusera på tre ofta förekommande typer av medier: Ammoniak, propylenglykol och varmvatten.

I kylaggregat används ammoniak ofta som kylmedel. Det är relativt billigt, har en ozonnedbrytande nivå på 0,0 och kan absorbera stora mängder värme när det förångas. De överlägsna kylegenskaperna ställer dock stora krav på de pumpar som transporterar ammoniak genom systemet.

Medan de flesta pumpar kan transportera vätskor ned till -10 grader Celsius, har ammoniak ofta temperaturer ned till -40 grader. Användning av ammoniak med en standardpump kan orsaka farliga läckage, blockeringar och i slutänden systemhaverier.

Det är med andra ord nödvändigt att använda en pump som är optimerad för att hantera just denna vätska. En sådan pump ska vara försedd med en magnetisk drivenhet eller dubbla axeltätningar för att hindra läckage, och dessa axeltätningar ska kunna fungera med dålig smörjning på grund av den låga viskositeten för ammoniak. Dessutom måste alla gummipackningar eller O-ringar vara tillverkade av material som kan bibehålla sin elasticitet vid låga temperaturer, till exempel EPDM.

Det är också viktigt att beakta risken för isbildning på utsidan av pumpen vid driftstopp. Isen kan blockera kopplingen mellan motorn och pumpaxeln och förhindra att pumpen startar. För att undvika detta ska pumpen alltid vara väl isolerad och helst uppvärmd.

Nu är det dags att titta på den varma sidan av kylsystemet, där propylenglykol ofta används i stället för ammoniak.

Propylenglykol är billigare än ammoniak, ofarligt, och precis som ammoniak fryser det inte när temperaturen faller under 0 grader Celsius. Detta gör det perfekt för till exempel kyltorn.

Propylenglykol kräver särskilda försiktighetsåtgärder när det gäller val av pump: För det första kan viskositeten för vätskan vara upp till 100 gånger högre än för kranvatten, vilket ställer stora krav på motorkapaciteten i pumparna. För att lösa denna tekniska utmaning är det nödvändigt att utrusta pumparna med överdimensionerade motorer som är konstruerade för att passa den specifika belastningen.

För det andra: om propylenglykolen läcker kommer vätskan att kristalliseras och kan då potentiellt förstöra axeltätningarnas yta. Beroende på glykolhalten är det ofta fördelaktigt att använda pumpar med dubbla axeltätningar för att undvika att kristallisering sker över huvud taget.

Nu ska vi gå till den andra änden av spektrumet och titta på ett exempel inom processuppvärmning:

I till exempel sågverk, där biobränslepannor används för att driva torkugnar, måste pumpar transportera varmvatten med temperaturer upp till 140 grader Celsius. Men axeltätningar i vanliga pumpar klarar bara upp till cirka 120 grader.

För att undvika haverier måste alla pumpar utrustas med enkla axeltätningar för att förhindra att varmt vatten når den tätning eller de dubbla axeltätningar som kyls.

Detta kan göras genom att använda pumpar med luftkyld topp som separerar tätningskammaren från pumpen, och genererar en isolerande effekt liknande en termos.

Ett annat sätt är att använda kylvattnet som cirkulerar genom axeltätningskammaren för att hela tiden hålla tätningen sval.

Låt oss sammanfatta:

Ammoniak har utmärkta kylegenskaper, men de låga temperaturerna kräver ett särskilt fokus på axeltätningar, O-ringar och isolering.

Propylenglykol är ett prisvärt alternativt kylmedel, men viskositeten gör det nödvändigt att utrusta pumpen med överdimensionerade motorer.

Varmvatten används för uppvärmning i industriella processer. Dessa processer kräver ofta temperaturer över 140 °C, vilket kräver särskilda åtgärder för att axeltätningarna alltid ska fungera.