Förstå vårt grundvatten - Vad är det och hur kom det dit?

En droppe regn träffar jordens yta och sedan transporteras vattnet genom marken och bildar de akviferer som vi sedan utnyttjar för våra ändamål. Hör när professor Anders Vest Christiansen förklarar hur grundvattenakviferer skapas.

Vatten behövs för allt liv på jorden.  

Det är en viktig byggsten i alla levande organismer  människor, djur och växter.  

Vatten, och särskilt sötvatten  är en viktig resurs som vi måste förstå och skydda.  

I den här videoserien pratar jag om det dolda vattnet  vattnet under mark som vi kallar grundvatten.  

Grundvattnet är en del av vattnets större kretslopp.  

Regn sipprar djupt ner i marken och blir grundvatten.  

Det färdas genom marken och dyker upp igen vid ytan  i floder, sjöar eller havet.  

Från de här vattenförekomsterna avdunstar det så småningom, bildar moln  och återvänder till markytan som nederbörd.  

För att förstå grundvattnet ska vi titta på vad som händer när regn träffar markytan.  

Delar av det avdunstar direkt från ytan som vatten i gasform.  

En annan del av vattnet sipprar ner i marken.  

Härifrån är det mycket troligt att det absorberas av växtrötter  och återgår till atmosfären som transpiration från bladen.  

Den del av vattnet som undkommer växtrötterna  fortsätter att färdas ner i marken och blir en del av grundvattnet.  

Vattnet sipprar fram i porutrymmet mellan sandkorn i marken.  Inledningsvis rör sig vattnet mest vertikalt, endast drivet av gravitationen.  

Vid någon punkt har så mycket vatten ackumulerats  att porutrymmet mellan kornen är helt fyllt med vatten.  

Det är vad vi ser med den röda färgen som jag har tillsatt i vattnet här.  På den är nivån har vattendroppen nått grundvattenytan.  

Den del av nederbörden som bildar nytt grundvatten  kallas tillrinning.  Tillrinningen kan vara nästan ingenting i torra områden  till ungefär en meter i mycket våta områden.  

I Danmark, där jag är nu, är tillrinningen cirka tio centimeter per år  eller motsvarande cirka 100 liter per kvadratmeter.  

Från och med nu är det inte gravitationen som driver vattnets resa  utan tryckgradienter, från högt tryck till lågt tryck.  

Partiklarna rör sig i böjda banor  och för vattnet djupt ner i marken och så småningom  tillbaka till ytan vid en flod, havet eller en sjö.  

Vid den punkt där grundvattnet återvänder till ytan  är riktningen uppåt. 

På grund av övertrycket -  pressas vattnet fram i botten av sjöar eller vattendrag.  

Det kan också förekomma direkt på land som en naturlig kallkälla.  Just den här källan mitt i Danmark växer långsamt till en liten å  och rinner ut i havet efter ca 160 km genom det danska landskapet.  

I allmänhet kan källor ligga långt ifrån  den faktiska punkten på ytan där vattnet gick ner i marken.  

Detta är fallet med oaser och öknar.  

Vi ska fokusera på grundvattenytan.  

Den ligger inte alltid under jord.  

Den kan ses i landskapet på många ställen.  

Det är här vi har floder och sjöar.  

När man tittar på en sån här sjö ser man grundvattenytan  som bryter fram i yttopografin.  

Hur gammalt är grundvattnet?  

Det varierar en hel del.  

I områden där vattnets väg genom marken är kort och grund  kan det vara några dagar eller kanske några år gammalt.  

I andra områden där vattenvägarna är djupa och långa  kan vattnet vara mycket gammalt, utan problem tusentals år.  

I Danmark, där jag står nu, är grundvattnet som vi dricker  mellan fem och femtio år gammalt. 

 Vi har djupa brunnar där vi extraherar vatten som är några tusen år gammalt.  

ecademy.course.courseoverview

ecademy.course.modules
ecademy.course.modules: 5
ecademy.course.completiontime
ecademy.course.completiontime: 25 ecademy.duration.minutes
ecademy.course.difficulty
ecademy.course.difficulty: ecademy.course.difficulty.basic